TorsbyNytt

Länsförsäkringar: Matprisökningarna senaste åren ”inom normala ramar” – i nivå med Europa

Bilden visar en person som skjuter en kundvagn i en mataffär. Endast den övre delen av personens kropp, från midjan och uppåt, är synlig. Personen är klädd i en ljusblå tröja över en vit t-shirt och mörka byxor. Kundvagnen är av metall med blå detaljer på handtaget och framsidan. Den innehåller flera olika produkter, bland annat några gröna grönsaker som sticker upp. I bakgrunden syns hyllor fyllda med varor, suddiga på grund av kort skärpedjup. Belysningen i butiken kommer uppifrån. Golvet i förgrunden är ljust.
Illustrationsbild: lev dolgachov - Mostphotos

Länsförsäkringar menar att matpriserna 2023–2026 följt normal inflation och varit lägre än i EU.

Annons

Matpriserna fortsatte upp efter 2023 – men i normal takt

Efter de kraftiga prisökningarna 2022–2023 har livsmedelspriserna fortsatt att stiga i Sverige, vilket har hållit debatten om matpriserna levande. En genomgång från Länsförsäkringar visar dock att prisökningarna de senaste åren, fram till sänkningen av matmomsen den 1 maj 2026, har legat inom vad som beskrivs som normala ramar – och i nivå med, eller något lägre än, utvecklingen i jämförbara EU-länder.

I pressmeddelandet (3 juni 2026) säger Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg:

”Den svenska matkassen har inte blivit dyrare än i andra europeiska länder och de senaste tre åren har prisökningen faktiskt varit något lägre i Sverige än i övriga Europa.”

5–6 procent upp från april 2023 fram till momssänkningen

Enligt Länsförsäkringar ebbade den snabba prisutvecklingen på livsmedel ut under våren 2023. Därefter, räknat från april 2023 och fram till att matmomsen sänktes den 1 maj 2026, uppges priserna ändå ha fortsatt upp med 5–6 procent i Sverige.

Alexandra Stråberg betonar i pressmeddelandet att lägre inflation inte innebär att priserna faller, utan att prisökningarna blir långsammare:

”Under de senaste tre åren har matpriserna stigit ganska exakt lika mycket som den generella inflationen i ekonomin, vilket är helt normalt. Det vi har sett är alltså snarast en återgång till det normala.”

Jämförelse med Europa: något lugnare i Sverige

Länsförsäkringar lyfter att prisuppgången i Sverige varit i nivå med, eller något lägre än, i Europa under den senaste treårsperioden före momssänkningen. I pressmeddelandet anges att svenska matpriser ökat omkring 7 procent, jämfört med 8–9 procent i övriga Europa (beräkningar fram till mars 2026).

Tabell: Pris- och inflationsutveckling (före momssänkningen)

PeriodSverige (livsmedel)Sverige KPIEMU (livsmedel)EU (livsmedel)
Mars 2023 – mars 20266,0%5,7%8,2%8,9%
Mars 2021 – mars 202633,2%23,4%32,8%36,8%

Tillbakablick: matpriserna steg snabbare än inflationen före pandemin

Genomgången pekar också på att matpriserna steg betydligt snabbare än den breda inflationen under decenniet före pandemin. Enligt SCB-statistik som Länsförsäkringar refererar till ökade priserna på ”livsmedel och alkoholfria drycker” med 19,3 procent mellan januari 2010 och januari 2020, medan KPI ökade med 10,7 procent.

Annons

Momssänkningen: ”raderar ut” tre års uppgångar

Siffrorna ovan avser prisutvecklingen fram till april 2026, alltså före momssänkningen på mat. Länsförsäkringar bedömer att om momssänkningen räknas med förändras bilden tydligt.

”Halveringen av matmomsen raderar ut de senaste tre årens prisuppgångar fullständigt. Med andra ord var priset på den svenska matkassen i april 2026 på ungefär samma nivå som våren-sommaren 2023.”

Samtidigt lyfts att hushållens frustration över den höga prisnivån kan bestå, eftersom normaliserade prisökningar sker från en redan hög nivå. I pressmeddelandet nämns även osäkerhet framåt, bland annat kopplat till oroligheter i Hormuzsundet.

Om underlaget

Enligt Länsförsäkringar bygger granskningen på KPI-kategorin ”livsmedel och alkoholfria drycker” för Sverige (SCB) och euroområdet (Eurostat), med statistik till och med april 2026. Syftet var att jämföra prisutvecklingen före den svenska sänkningen av matmomsen. Källor som anges är SCB, Eurostat, FAO, Macrobond och Länsförsäkringar.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Ekonomi