Rapporten i korthet

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. Enligt organisationen visar nationella mätningar för första gången hur skräpet utvecklats över tid – med en minskning i stadsmiljö mellan 2023 och 2025. Samtidigt pekar rapporten ut nikotinskräp som det mest dominerande skräpet i städer, och stora skillnader mellan svenska stränder.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026.

73 procent ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit genomföra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som mest nedskräpade, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Enligt samma underlag uppger bara ungefär en av tio att de själva skräpat ner. De vanligaste orsakerna som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Stadsmiljön: 30 procents minskning sedan 2023

I de nationella skräpmätningarna uppges det totala skräpet i stadsmiljö ha minskat med 30 % sedan 2023 (jämförelse mellan 2023 och 2025). Flera plastrelaterade skräpföremål minskar tydligt:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönt: -73 %
• Plastkorkar: -62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och sugrörsomslag: -62 %
• Påsklämmor: -81 %

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad.

Nikotinskräp står för cirka 70 procent av skräpet i städer

Trots minskad rökning lyfter rapporten att nikotinprodukter fortsatt är vanligast i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen 2025 uppges visa att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 %
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål (snusdosor, cigarettpaket och vejps) blir det cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö

Enligt pressmeddelandet syns ingen signifikant skillnad för snus i stadsmiljö mellan 2023 och 2025, men på stränder längs Västerhavet och Östersjön syns en minskande trend för både fimpar och snus.

Vardagsexemplet: över 1 000 skräp på en kilometer

För att illustrera mängden skräp i stadsmiljö översätter Håll Sverige Rent mätresultaten till en tänkt promenad: En kilometer längs trottoar eller gångbana kan innebära att man passerar över 1 000 skräpföremål, enligt pressmeddelandet.

Exempel per kilometer (enligt rapportens beräkning):

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskad förbrukning men få synliga skräpeffekter

Förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast uppges ha minskat något under 2024 (efter en ökning 2022–2023), men utvecklingen beskrivs som för långsam för att nå målet om en halvering till 2026. Samtidigt uppges de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 inte visa några signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stränderna: stora skillnader mellan Västerhavet och Östersjön

Rapporten beskriver stora regionala skillnader för strandskräp:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand (2025), en ökning med 55 % jämfört med 2024. EU:s tröskelvärde för god miljöstatus anges vara 20 per 100 meter, vilket gör nivån 2025 41 gånger högre. Enligt pressmeddelandet är 99 % plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: median 15 skräpföremål per 100 meter strand (2025), vilket enligt pressmeddelandet ligger under EU:s gränsvärde.

Fjällen: snus vanligast längs vandringsleder

I fjällmiljöer ser skräpet annorlunda ut. Mätningar längs vandringsleder uppges visa att snus var det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det som hittades under 2025.