Risk för miljardkostnader om EU-åtaganden missas

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande från IVL den 22 juni 2026.

Analysen handlar om EU:s krav i den så kallade ESR-sektorn (som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning). Enligt regeringen, som återges i IVL:s pressmeddelande, bedöms Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

ETS-flex: upp till 5,2 miljoner ton kan täckas

EU-regelverket ger Sverige möjlighet att täcka en del av underskottet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), så kallad ETS-flex, upp till maximalt 5,2 miljoner ton.

IVL bedömer att detta innebär en förlorad intäkt för Sverige eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas:

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Efter ETS-flex återstår ett gap på 5,8 miljoner ton

Efter att ETS-flex utnyttjats återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga vägar framåt:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder: Kostnaden bedöms som osäker eftersom många medlemsstater också har underskott, medan få har överskott.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder: Kostnaderna uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver användningen av EU ETS-utsläppsrätter).
• Missa åtagandena: Då skrivs gapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandet missas även nästföljande år sker en ny uppräkning, vilket IVL beskriver som en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner bli aktuella. Enligt pressmeddelandet, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan sanktionerna uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

IVL:s analys presenteras i rapporten “Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), daterad juni 2026 och framtagen på uppdrag av WWF.