Vad måste ett bibliotek vara för att vara tillgängligt i en kommun där avstånden märks i vardagen? I Torsby är svaret större än böckerna i hyllorna. På Fabriksgatan 2 ryms ett folkbibliotek, en mötesplats, stöd för studier och digital vägledning. Och när vägen till centralorten blir lång fortsätter servicen genom filialen i Sysslebäck och bokbussen, som rullar mellan byar och hållplatser. Tillsammans bildar de ett nät som hjälper kultur och kunskap att nå längre än till Torsby tätort.

Ett bibliotek – många uppdrag

Huvudbiblioteket invigdes 2004 i anslutning till Stjerneskolan. Här möts folkbibliotek och gymnasieskolans bibliotek, och här finns också Lärcenter i samarbete med vuxenutbildningen. Det ger huset en särskild roll: en gymnasieelev kan sitta och plugga nära en vuxenstuderande, en barnfamilj kan komma för sagostund och en annan besökare för att läsa tidningen eller få hjälp med en digital fråga.

Biblioteksplanen för 2024–2028 beskriver verksamheten som ett kunskaps- och kreativitetshus. Läsning är fortfarande kärnan, men bibliotekets vardag rymmer också arrangemang, digitala resurser och möten mellan människor. Författarbesök, bokcirklar, föreläsningar och utställningar ger plats åt samtal och lokala uttryck. Bokningsbara mötesrum gör det dessutom möjligt för grupper och föreningar att samlas i huset.

Närheten avgör om servicen fungerar

Torsby kommun är Värmlands till ytan största kommun och sträcker sig ungefär 160 kilometer från norr till söder. Kommunens geografi gör det otillräckligt att bara fråga hur bra huvudbiblioteket fungerar. Den viktiga frågan är också hur invånare i Sysslebäck, Finnskoga-Dalby, Norra Ny och andra delar av kommunen får tillgång till samma möjligheter.

En kartläggning från Region Värmland visar hur mycket det betyder att se biblioteken som ett sammanhängande nät. Med enbart huvudbiblioteket har omkring 24 procent av invånarna högst två kilometer till biblioteksservice. När filialen i Sysslebäck räknas in blir andelen cirka 27 procent. Med bokbussens stopp inräknade stiger den till omkring 78 procent. Kartläggningen redovisar 116 bokbusstopp i Torsby 2025. Det är en påminnelse om att bussen inte är en liten sidoverksamhet – för många är den den närmaste biblioteksdörren.

Avstånd handlar också om jämlikhet. Barn och unga ska kunna möta berättelser och information oavsett var de växer upp. Äldre och personer som har svårt att resa behöver fungerande alternativ. För den som inte kan ta sig till biblioteket finns tjänsten Boken kommer, där personal efter överenskommelse lämnar och hämtar medier i hemmet. Det är praktisk service, men också ett sätt att hålla kvar kontakten med läsning och omvärld.

Bokbussen – en rullande del av bygden

Bokbussens historia i Torsby går tillbaka till 1967, då den första turen gick till Sörmark. Verksamheten började med 60 hållplatser som besöktes varannan vecka och byggdes senare ut till fler delar av kommunen. I dag bär bussen med sig mer än böcker: den kommer med en välbekant mötesplats, där samtalet med bibliotekarien kan vara lika viktigt som lånet.

Den sidan av verksamheten fick också en egen berättelse på film. Dokumentären Bokbussen – Torsbys länk mellan hjärtan & bygd hade premiär i Torsby i november 2024. Bokbussen har dessutom använts som kreativ arena. Projektet Kreativ bokbuss, som startade 2021, tog in berättande, slöjd och filmarbete i verksamheten. Det är ett fint exempel på hur en tjänst som måste röra sig genom kommunen också kan skapa kultur längs vägen.

Hjälp med vardagen – och en plats att stanna till

Bibliotekets betydelse syns även i sådant som inte alltid förknippas med bokhyllor. På huvudbiblioteket finns Statens servicecenter med myndighetsservice kopplad till bland annat Skatteverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Arbetsförmedlingen. Kommunens kontaktcenter finns också i huset, och DigidelCenter bidrar med vägledning i digitala frågor. För den som behöver hjälp att hitta rätt på nätet eller ta sig vidare i ett ärende kan det göra stor skillnad att få stöd på en plats som redan är en del av vardagen.

Höstens kulturprogram visar samtidigt bredden i mötesplatsen: hantverksaktiviteter, språkcafé, lättläst bokcirkel, after school för mellanstadieelever och arrangemang för barn. Ibland kommer man till biblioteket med ett tydligt ärende. Ibland är det just möjligheten att slå sig ner, träffa andra eller upptäcka något oväntat som gör besöket värdefullt.

Öppet längre – och utveckling som behöver följas

Torsby och Sysslebäcks bibliotek erbjuder meröppet alla dagar klockan 7–21 för registrerade användare. Det ger större frihet för den som inte kan komma under bemannade tider. Samtidigt är personalens närvaro viktig för vägledning, aktiviteter och hjälp som inte kan skötas på egen hand. Meröppet kompletterar därför den bemannade servicen, snarare än ersätter den.

Biblioteksplanen gäller till och med 2028 och pekar ut bland annat läsfrämjande arbete, digital delaktighet, verksamhet för barn och unga samt tillgänglighet för olika grupper. En viktig framtidsfråga är hur kommunen ska följa upp närheten till service, särskilt när kartläggningen visar att omkring 78 procent når en biblioteksservicepunkt inom två kilometer – lägre än planens angivna mål om 86 procent. Skillnaden är värd att följa, liksom hur behoven förändras när invånarnas vanor och tekniken gör det.

För Torsby är biblioteket alltså inte bara en adress på Fabriksgatan. Det är ett nät av rum, människor och rullande hållplatser. Från studieplatsen intill Stjerneskolan till bokbussen på en avlägsen väg binds kommunen samman av samma grundidé: kunskap och kultur ska gå att nå, även när avstånden är stora.

Relevanta källor