Torsby vill ha mindre barngrupper – kräver statliga resurser

Barn- och utbildningsnämnden i Torsby ställer sig bakom statliga förskoleförslag, men betonar behov av långsiktig finansiering och personal.
Torsby stödjer statlig förskoleutredning men lyfter resursbehov
Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun beslutade den 17 september att anta ett remissvar på den statliga utredningen SOU 2026:37 "Förutsättningar för en likvärdig och språkutvecklande förskola" och överlämna det till kommunstyrelsen.
Förslag till beslut
Nämnden har antagit ett remissvar där Torsby kommun skriver att man "tillstyrker i huvudsak utredningens förslag". Remissvaret ska nu skickas vidare till kommunstyrelsen.
Bakgrund
Som huvudman för förskolan berörs Torsby kommun av flera av utredningens förslag, bland annat om barngruppers storlek, personaltäthet, språkkrav för personal och särskilda språkbedömningar. Kommunen delar bedömningen att kvalitet och likvärdighet i förskolan behöver stärkas nationellt.
Torsby ställer sig bakom utredningens riktvärden för barngrupper. För barn 1–3 år föreslås grupper som "som huvudregel" inte ska omfatta fler än 12 barn. För barn 4–5 år ska grupperna omfatta högst 15 barn. Kommunen beskriver att barngrupperna redan har minskats, men att ytterligare organisatoriska anpassningar, mer personal och noggrann lokalplanering krävs för att fullt ut nå nivåerna.
När det gäller personaltäthet tillstyrker kommunen förslaget om att den ska stärkas för att förbättra kvaliteten och barns möjligheter att nå utbildningens mål. Samtidigt framhåller Torsby att huvudmännen måste ges förutsättningar att rekrytera och behålla personal och efterlyser en nationell strategi för kompetensförsörjning med satsningar på utbildning, karriärvägar och arbetsmiljö.
För en närmare bild av skolans ekonomiska läge, se Tvåmiljonders underskott i Torsbys skolverksamhet. Det ger en bra bakgrund till de resursfrågor som nämns här.
Synpunkter på språkbedömningar och språkförskola
Torsby är mer tveksam till förslaget om språkbedömning av barn under höstterminen det år de fyller tre år. Kommunen pekar på att barns språk redan följs inom barnhälsovården och efterfrågar en tydlig ansvarsfördelning mellan förskola och barnavårdscentraler för att undvika dubbla bedömningar. Frågor lyfts om bedömningens syfte, utformning och konsekvenser för så små barn.
Utredningen föreslår ingen obligatorisk språkförskola, utan betonar utveckling av den ordinarie förskolan. Detta stöder Torsby uttryckligen. Kommunen framhåller att man redan arbetar systematiskt med språk, högläsning och språkrika lärmiljöer, med stöd av utvecklingsledare och specialpedagoger.
Konsekvenser
I remissvaret markeras att de föreslagna reformerna kräver långsiktiga ekonomiska ramar, tillgång till utbildad personal samt möjlighet att anpassa lokaler. Torsby framhåller att detta är särskilt viktigt i en mindre kommun där variationer i barnantal kan få stora konsekvenser för organisation och lokalanvändning.
Sammanfattningsvis bedömer kommunen att förslagen kan bidra till en mer likvärdig och språkutvecklande förskola, under förutsättning att staten säkerställer långsiktig finansiering, god tillgång till utbildad personal och möjlighet att anpassa lokaler och organisation.
Tidsplan och nästa steg
Efter barn- och utbildningsnämndens beslut den 17 september ska remissvaret lämnas vidare till kommunstyrelsen. Den fortsatta handläggningen sker på kommunstyrelsenivå.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av tekniska system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.


